P6 Göteborg

Rabalder
Oanmälda men absolut inte ovälkomna anlände jag, Niklas, vårt tappra lilla gäng aspar (Just då var de tre stycken: Bella, Elin och Emelie) och en kanadensare vid namn Fred till Borås och rabalder just i lagom tid för att lekarna skulle börja. Efter en vägbeskrivning och med hjälp av ett par guider hittade vi fram till parken där de andra sexmästeristerna befann sig. Med P6-låten på högsta volym på boomblastern gjorde vi en mycket mer imponerande entre än DKV!

Eftersom vi inte hade anmält oss så kunde vi ju inte vara med och leka. Men det fanns ju ingenting som hindrade oss från att sitta ner i gräset, lyssna på musik, dricka öl och umgås med trevliga sexmästerister.
 

Asparna!

Efter ett par öl, många trevliga konvesationer, en motbjudande strippning, två borttappningar och upphittningar av mobilen och lite mer scensurerade händelser var det dags att få något i magen, så det bar av ner mot stan och första bästa pizzeria.

Bella som var sjuk hade begett sig hemmåt nu igen tyvärr, och Emelie hade försvunnit iväg någonstans lite tidigare, så det var jag, Niklas, Fred och Elin som gick in på pizzerian. Min gamla hemtraktskompis Sebastian i rustet kom dock strax därpå dit med Emelie, så hon var upphittad igen.

Efter pizzan var det dags för lite Asti. Jag och Elin tyckte att vi skulle kolla in sovsalarna. Skumt nog hängde inte de andra på. Eller snarare: de blev stoppade eftersom de inte hade några lila band som visade att de fick komma in. Det hade inte jag och Elin heller. Men det var det ingen som frågade oss om, så vi slog oss ner med boomblastern, nån kille i rustet och vår asti. När vi gick därifrån insåg jag dock att det inte alltid är positivt att känna tjejen som var huvudansvarig anordnare av rabalder. Vi mötte henne på väg ut och hon visste ju att jag inte fick vara i sovsalarna, så det blev lite liv om vem som hade låtit oss passera.. Ooops..

Vi hade fått utökning av p6are och aspar i Borås nu. Skåne och Johanna hade nämligen dykt upp. Jag och Elin hittade dem och de andra på innergården där det capzades för fullt. 

Eftersom vi inte var anmälda kunde vi ju inte vara med på sittningen, så vi bestämde oss för att ha egen sittning tillsammans med matnatsex som inte heller var anmälda. Jag var toastmaster =). Det blev en riktigt fin och trevlig sittning. Jag och Långben konstaterade att kramar är underskattade.

Kårpuben skulle inte öppna förrän vid tio så vi hade lite tid att fördriva efter avslutad sittning. Det blev till att lära asparna att capza. Och jag tyckte att de skötte sig exemplariskt!

Sen blev det dans från öppning till stängning på puben. Elin tog sig en ciderdusch då hon blev helt exalterad av att de spelade "Fågeln Roger". 

Slutligen var det dock dags att bege sig hemmåt. Men först lite nattmat på pizzerian. Hoppas och tror att alla aspar som var där (4 stycken totalt, undrar fortfarande var Erik tog vägen) hade en jätterolig första testapåfestresa. Och jag hoppas att mitt budskap gick fram. Jag är ingen bra förebild! Nu har ni sett hur man inte ska göra =). // Therese
  
Aspar

Äntligen var det dags att vlkomna lite nytt blod till p6. Och som en stor flodvåg vällde de in i salen, nästan jämförbart med nollornas anstormning av KH-salen första dagen på nollningen. Det var dock inte så många som dök upp på chez amis efteråt. Lite synd, med tanke på att det var svårt att få koll på så många aspar. Men det löser sig förhoppningsvis inom kort.

Men på Chez amis hade vi i alla fall namngenomgång och mycket annat, så att man fick lite koll på varandra. Hoppas att de andra asparna som inte följde med till Chez Amis inte blev alltför avskräckta av våra kära aspmästare.





David assisterade oss som vanligt och när jag skulle köpa jordnötter och frågade hur mycket de kostade sa han att han skulle skriva upp det. Skriva upp det! Jomenvisst. Det betyder med andra ord att jag fick dem gratis. Tack David!

Niklas hittade sin själsfrände i Per och jag konstaterade att de kan ha 50-årskalas om två år. Skåne, Andreas och Niklas konstaterade att väggarna inte var vita längre. Det var ett tag sedan de var det. Med andra ord, vi hade en vanlig trevlig tisdagskväll på Chez Amis, med lite nytt folk ibland oss. // Therese

Grande Finale
Så var det dags, finalen för nollningen, och kanske även nollningens höjdpunkt, finsittningen. Jag skulle ju dessvärre inte vara med på själva sittningen i år, utan jag serverade för att mina underbara nollor skulle få sittningsbiljetten en femtiolapp billigare. Så jag var på Kvibergts Kantin vid fyra, där uppdukningen var i full gång, så jag Christian och Cajsa kunde genast sätta oss i arbete. Men Jag fick inte vara med i deras bära flest glas-tävling, för de tyckte att jag fuskade. 

Mina nollor hade ju förfest hos Henning, så jag passade på att ringa för att höra hur det gick och för att be Henning att hälsa nollorna från mig. Men jag tror inte att den hälsningen gick fram, för Henning pratade mer med alla andra än med mig. =)

Jag lyckades laga en glappande mikrofon, men det hade jag inte mycket för, för när Peter kom med sin dator förstördes det genast igen. 

Kl 7 började alla nollor och phaddrar anlända. Och vi i MVG var ju hur många som helst. Alla var ju där! Underbart! Jag försökte få dem att sätta sig vid bord två eftersom jag skulle servera där, men de valde bord två från fel håll tyvärr, så jag fick servera Linda, Max, Josefine och deras nollor. 

Prisutdelningar var det gott om, men modet sjönk på mina MVGare ju längre in i prisutdelningen vi kom (dock inte på mig - jag visste att man sparar det bästa till sist). Det enda pris som hade hamnat inom laget var ju årets spya, som hade gått till Alex såklart. Anders grupp "team Anas samlag" fick något skeppserövringspris om jag inte misstar mig helt. Jag hängde ju inte riktigt med på allt som hände på sittningen eftersom jag jobbade. 

När vi i personalen skulle äta, hörde jag dock något som fick mig att rusa ut i sittningslokalen igen. Bella skulle ju hålla tal. Och vilket tal sen. Måste erkänna att jag blev tårögd. Så himla stolt över henne! Det var det bästa tal jag hört på alla de fem nollningsfinsittningar jag har varit på, och detta säger jag inte för att Bella är min underbara nolla. Detta säger jag för att det är sanning!


Underbara Bella! Har inga kort från finsittningen än, men här är hon i alla fall.

Slutligen fick vi i MVG dock våra pris. Vi fick precis som jag sa de finaste priserna, fjäskpriset och uppdragspriset. Alex sa något om att vi hade klarat 21 av 25 uppdrag, men jag kan bara komma på att det var Öl-Calle och rödvinet hans som vi misslyckades med. De kanske inte räknade spårvagnskörningen eftersom Bella blev påkörd av den istället. Aja, vi var bäst i alla fall! (Kan ju nämna att det är 4:e gången av 5 möjliga som min grupp vinner uppdragen. Hihi.. vi är nästintill oslagbara =) .. ) 

När sittningen nästan var över fick jag höra att ryktet om att jag är bartender hade spritt sig. Det skulle bli en fortsatt kväll i baren att se fram emot insåg jag. Men först ville Maria och Tilly ha fram alla phaddrarna. Vi fick en ros och nåt student08-häfte vilka jag glömde hos gudphaddrarna. Ooops, men jag vet i alla fall att Harry har koll på sitt så jag får väl höra med honom vad det handlade om. Det var nämligen så att när vi stod där fick jag som utlovat köra kalmarevisan. Och nollorna var verkligen med! Härligt! Niklas hade samma dag, kanske utan att han själv visste det, gett mig idén till att ha med en egen vers. Så jag hade hittat på en liten MVG-vers, som bara mina MVGare sjöng med på och de slutade med att ge gudarna var sin ros. 

Det blev dans, på ett överfyllt dansgolv, och fullt upp i baren där de hade världens segaste kortmaskin. Men jag insåg ganska snart att jag hann servera en öl eller två medan kortmaskinen tänkte. Både nollor och phaddrar var mycket duktiga på att dricka, för 25krs-ölen tog slut, och det vita vinet räckte precis. Efter att jag hade hällt upp sista glaset var det ingen mer som frågade efter vitt vin. 

Det blev efterfest hos Henning, vilken jag släntrade in på efter att vi hade lastat in all dj-utrustning i Lindas bil och kört ner, och lånat en parkering där. Hos Henning satt flera av mina nollor och lite annat folk med. Jag fick te, vilket var mycket gott. Linda kom senare också dit, då deras nollningsgrupps efterfest hade tagit slut.

Vi agerade taxi ut till Hisingen med Ken-Atlas, sen körde vi hem till Linda i Utby, där jag sov över. 

Som sista nollningsinlägg vill jag tacka mina underbara medphaddrar Alex, Harry och Henning, och alla mina underbara nollor: Bella, Elin, Linda, Johanna, Charlotte, Lisa, Jenny, Natalie, Sandra, Martin, Eva, Marina, Elin och alla andra som har varit med oss i MVG under nollningen (Det är Harry som är bra på namn i vår grupp). Tack för en grym nollning, och Harry: Självfallet ska vi vara phaddrar ihop till våren igen =) // Therese